Laget före jaget ❤️

Att finnas i ett sammanhang är något alla människor behöver. Att känna tillhörighet och bekräftelse. Det är ett av alla primära behov vi som människor har och ett extremt viktigt sådant för att vi ska fungera. Att hålla på med en sport i ett större omfång gör att genom säsongen kan känslorna storma och då är sammanhanget så viktigt och känslan av tillhörighet och att man duger bortom prestation och guldmedaljer en av de viktigaste att lyfta fram.

Vi är 9 olika individer i laget. Alla med olika personlighet och styrkor. Varenda en av lagets nio åkare är också otroliga medsystrar och fantastiska människor. Tillsammans har vi en otrolig sak gemensamt, värmen och omtanken till våra medsystrar och kärleken till sporten och viljan att dela den med andra. Vår styrka ligger i det som vi gör för varandra och andra, på olika sätt. Att vi tillsammans lyfter, peppar varandra, i medvind och motvind. För vi har såklart både och. Ibland blåser det lite mer på ena hållet och ibland lite mer på det andra. Och i ljuset av någons framgång kämpar någon i motvind mot skador och oflyt. Där, just då, tillsammans inspirerar vi på riktigt. När livet brottas med oss är det så enormt viktigt att ta armkrok och lyfta blicken och när framgången och en guldmedalj eller pallplats är där, fira den och lyfta allas delaktighet.

Vi är ett lag som bortom prestation vill främja ett sunt förhållningssätt till att leva nära en sport som ibland ställer saker och livet på sin spets när man jonglerar heltidsjobb, mammroller, studier och livet i stort med att försöka njuta på tävlingsbanan. I slutändan är det resan mot målet – resan tillsammans – och ringarna som bildas på vattenytan av en vänliga klapp på axeln, en kram, ett peppande ord och den där blicken och känslan att DU duger precis som du är, som är det viktiga och som gör alla resultat ännu mer värda att fira.

Tack Ingrid, Elna, Sue, Marika, Felicia, Sara, Sandra och Hanna – för att vi tillsammans gör mer än bara är ett lag.

Sue: När livet tar en oväntad vändning x 2

I höstas kände jag (Sue) att allt va ”lite för mycket”.. jobb 4 dagar i veckan o sen skola 3 dagar i veckan, två resor med tidsomställningar; en backpacker resa till Australien och strax inpå en jobbkonferens i Japan. En kärleksrelation som inte fick sitt önskade slut o sen en till som tog slut innan den ens börjat?!

Det går fort när det går fort… sa säkert någon vis människa.

Guldmedalj & Kvalat till VM i XTERRA – Grekland 2019

Hur som plötsligt stod jag där med IKEA-påsarna runt fötterna i mitt flickrum hos pappa i Märsta redo att resa till Amerika med cykeln (..okej en av 5 cyklar som flyttat med mig). Tack Pappa för tålamodet!

Amerika. Ja, till Kalifornien dit planen varit att flytta.. ungefär nu men så blev det inte eller skulle det blir så? För väl i Kalifornien fick jag lite kontakter och hoppla hej så va CV:t uppdaterat och besök på ett IT-företag som jobbar med Hälsa bokat. Blev dock inte imponerad av jobbet utan fortsatte cykla, simma, springa, äta god mat och bara njuta av livet med mina fina vänner där. Efter nästan en månad va det (tyvärr) dags att vända hem.

Kalifornien Februari 2019
Foto: Kaori Peters

Men just ja! Jag hade mitt i allt panik-packande under januari månad visst hyrt ut min lägenhet i 3 månader!! (någonstans där jag höll på att springa rakt in i den berömda så kallade väggen..hoppla!) så något eget hem fanns det inte att åka till.

Mellanlanda i flickrummet för att sen bege mig vidare på nästa träningsresa och efter det börja ö hoppa lite nere i Sydeuropa under de kommande två månaderna för att hålla mig där solen va. Mallorca med Ingrid och Hanna, Fuerteventura, Grekland för XTERRA-tävling och ja slutligen Mallorca (igen) som nu har blivit mitt tillfälliga hem och även där jag jobbar.

Fureteventura Mars/April 2019
Foto: Otto Norin

Ja, jag hade ändå i farten redan hyrt ut lägenheten en månad till så varför inte bosätta sig där det va varmt o blir man (plötsligt!) erbjuden ett jobb som cykelcoach (läs guide) på en av sina favoritplatser så kan man väl inte tacka nej? När jag ändå inte kom hem med mitt planerade flyg (pga pilotstrejk) kunde jag lika bra passa på att flytta in i mitt nya hem för den kommande månaden.

Så här är jag och tycker att livet är rätt nice! Jobbar som cykelcoach på dagarna för VIP Cycling i Son Caliu precis utanför Palma (ca 75%) och är fortfarande IT-konsult på kvällarna (ca 25%).

#livetsliv #mallorca

Kommer hem i Juni och då djävlar ska det tävlas med en ny toppform samt ett glatt & lätt sinne!

Så summa summarum känner mig pepp på att fortsätta säsongen och se vad vi kan skapa tillsammans i laget! Milen finns i benen, pannbenet har det aldrig varit något fel på och laget är toppat med både gamla och nya stjärnor – vilken säsongsstart brudarna hemma åstadkommit!! Längtar verkligen att få tävlingspeppa snart igen!

Älskade Mallorca

Ibland måste man ta den där omvägen för just den där oväntade svängen kan leda till att man plötsligt finner sig själv och sitt lugn.

”pardon my French” men:

HELVETE VAD BRA JAG TRIVS MED LIVET JAG SKAPAT FÖR MIG!!

Kram Sue!

Följ Sue på Instagram: @metalheadrunner

Följ Teamet på Instagram: @sheridescykelklubb