Det finns en urkraft i att inse att ingen är stark ensam i motvind. Det är därför vi tillsammans skapar She Rides och välkomnar dig in i gemenskapen.

Kontakta oss 
Alla funderingar och frågor är välkomna!

Medlemsskap:
medlem@sherides.se

Allmänna frågor CK:
ck@sherides.se

Allmänna frågor She Rides:
jessica@sherides.se

Sara: En helg i Falun

I helgen var det dubbeltävling i Falun, där Sara tävlade lördag och söndag. Marika och Sandra från teamet ställde också upp på söndagens tävling. Här kommer racereport gånger 2 av Sara:

Foto: Otto Norin

Då va ännu en helg över med tävlingar och husbilsliv. Eftersom det var röd dag i torsdags och både jag och Albin är studenter så packade vi husbilen full med alldeles för mycket grejer och åkte upp till Falun redan under torsdagen. Eftersom både SweCup Lugnets XCO (Swecup) och Långa Lugnet (långloppscuppen) gick av stapeln kommande helg. Det är alltid skönt att vara på plats i tid så man kan prova banar och hämta nummerlappar utan stress. En väldigt stor fördel som student eftersom vi lika gärna kan plugga från husbilen som någon annanstans.

Foto: cykelkanalen.se

Jag har hört många skräckhistorier om Lugnets XCO bana. Den sägs vara i Världscupsklass med sina 4 km, 175 h.m. varje varv och utmanande A-spår. Vi i DamerElit skulle köra 5 under lördagens lopp. Efter att ha provat banan och inte riktigt lyckats bemästra de 2 sista A-spåren så tyckte jag ändå att övriga banan var utmanande, men kul. Det gällde att ha rätt lufttryck i däcken för att inte få punka, men samtidigt ha tillräckligt med grepp, speciellt då regnet börja ösa ned innan vår start.

Foto: Otto Norin

Rejset blev tufft men roligt! Lyckades nog få i precis rätt lufttryck, för det blev aldrig speciellt slirigt på rötterna (okejdå, jag tabbade mig en gång på en rot på sista varvet då jag var rejält trött). De första 3 varven fightades jag med Åsa Erlandsson om 2:a och 3:dje placeringen, hon körde om i uppförsbackarna och jag körde om i nedförsbackarna (extremt nöjd med min fulldämpade Spark Contessa). Men efter 3 varv fick hon en så stor lucka att jag inte lyckades täppa igen den. Efter ett riktigt tufft race lyckas jag dock behålla 3:dje placeringen.

Foto: mtbfoto.se

Efter målgång var det full fokus på återhämtning, för på söndagen skulle jag köra min första långloppscup för i år. 62 km och ca 1000 h.m, på en rolig banan med mestadels stig och grusväg. På startlinjen denna dag hade jag mina grymma teamies Marika Wagner och Sandra Backman. Eftersom jag inte kört något långlopp tidigare i år så var det svårt att veta vad jag skulle förvänta mig och hur hårt jag skulle spänna bågen. Speciellt med tanke på gårdagens lopp. Hur som kändes det ingen större ide att spara på krutet i den tuffa startbacken, utan gjorde allt för att gå med tätklungan ut på de första grusvägarna efter att ha kört upp för mördarbacken. Det kändes i benen att jag hade kört 5 gånger upp för den dagen innan, men lyckades precis sladda in på hjul på toppen.

Foto: Otto Norin

Tyvärr kunde jag inte hänga på de starka långloppsdrottningarna mer än i 15 km innan jag tappade dem i en backe. Lyckligtvis så var Sandra Backman bara några meter bakom när jag tappade dem och vi kunde teamköra. Mycket roligare än att ligga själv! Vi gjorde ett bra jobb ihop och höll oss på 5-6 placering, hon var starkare i backarna och jag var riktigt nära att släppa några gånger. Efter 35 km kommer vi ikapp Åsa Erlandsson, och efter ett långt blött stigparti hade jag fått en rejäl lucka ned till Sandra och Åsa. Så då var det bara att trumma på och hitta sitt eget tempo sista 2 milen. Resten av loppet körde jag i något ingemansland, men huvudet var med även om kroppen var trött så lyckades jag behålla farten utan några större svackor. Det skulle väl i och för sig ha vart när jag hör Marika med hejarklack stå och vråla när jag har 3 km kvar och redan kör på gränsen av min förmåga ned för de sista svängarna på några fina stigar. Jag blir liiiiite övertaggad och gör en snygg vurpa precis framför dem.

Foto: Otto Norin

Hur som lyckas jag dock hålla min 4:e placering ända in i mål och helt klart nöjd med dagens prestation. Grymt av Sandra att köra in på en 5:e placering, men tyvärr bröt Marika loppet (bara en vecka innan körde hon adventure race nonstop i flera dygn, så att hon ens stod på startlinjen tycke jag var strongt!). Stort tack till Albin och Marika som servade under lördagens lopp, samt till Otto, Sara och Oskar som gjorde detsamma under söndagens. Utan er hjälp hade jag aldrig kunna uppnå samma resultat!

Foto: Otto Norin

Sara Oberg and Ingrid Kjellström Elite XC MTB riders for Team She Rides training in Ulrhicehamn, April 2019

Sara: Race report Rye Bike Festival

Rye Bike Fetival är en S1-tävling som går av stapeln norr om Oslo. S1 betyder att det är en flerdagarstävling med UCI status. Det är stenhårt motstånd på tekniska, men roliga banor. Där många UCI-poäng (världsrankingsopäng) som står på spel i och med att det är en S1. Här kommer Saras race report!

Första dagen var det XCT på schemat, det innebär individuell start och ett varv på en bana. Denna gång tog varvet drygt 6 minuter och det var både grusväg, stig och tekniska partier med A- och B-spår. Det var 27 anmälda till Damer Elit och man startade med 30 sekunders mellanrum. Det var tjejer från hela Scandinavium plus några fån landslaget i Litauen, Slovakien och eventuellt något mer land. Så motståndet var stenhårt. Precis innan start får jag dessutom reda på att Jenny Rissveds ska starta efter mig. Där och då sätter jag upp som mål att inte bli ifattåkt.

Jag hade provat banan innan, och bestämde mig för att ta några av A-spåren och några av B-spåren, då det inte kändes värt att krascha första dagen på en viktig helg. Starten går och det är 110% från start som gäller, första biten är grusväg innan man kommer in på lite roliga stigar. Första halvan av loppet går fint, med någon bra flyt över stock och sten. I den näst sista utförskörningen kommer Risssveds ikapp. Skit också! Men där och då lyckas jag tagga till lite extra, hitta lite mer power i benen och ser till att inte bli ifrånkörd åtminstone. Det håller, och även om hon är några sekunder före mig i mål är jag glad att jag kunde hitta den där extra kraften i benen. Väl i mål får jag reda på att Rissveds tagit ledningen och att jag ligger 2:a trots att halva startfältet har startat. Så resterande minuter blir en lång väntan för att få reda på om någon av tjejerna som startade efter mig lyckas slå min tid eller inte. När alla väl har kommit i mål så visar det sig att jag slutade på en 5:e plats.

Dag 2 är det XCC på schemat, vilket betyder 4 varv på samma banan som föregående dag, förutom att alla A-spår är avstängda för att banan ska bli lite lättare teknisk sett. Tack vare min fina placering dagen innan så får jag stå i första startled, vilket är en klar fördel med ett sådant stort och bra startfält och kort tävlingstid. När starten väl går lyckas jag dock inte få i foten och jag trillar igenom. Denna dagen startar Damer Elit och Damer Junior tillsammans, så det är 40 tjejer som dammar förbi mig. Eller ja, inte riktigt, någonstans där när hälften har dragit förbi lyckas jag få i foten och jakten på tjejerna framför startar. Det blir lite kö in på första stigen och när jag ska ta ett kortare, men svårare, alternativspår tabbar jag mig. Tack och lov tar tabben inte många sekunder och jag är snabbt uppe på cykeln igen. Efter första varvet ligger jag runt 16 plats och de kommande 3 varven kör jag både om och blir omkörd av tjejer. Väl i mål har jag dock plockat fler än vad som har kört förbi och jag slutar på en 11 plats. Lite snopet med tanke på att jag hade högre förhoppningar, när jag nu lyckats få plats i första startled. Men det är sjukt duktiga cyklister jag kör mot. Tjejer jag tidigare inte haft en chans att klå ens på en bra dag, vilket gör att jag ändå känner mig nöjd.

Tredje och sista dagen är det XCO på schemat. Den gren jag kan bäst och tycker är roligast. Det innebär 4 varv på en teknisk och fysisk utmanande bana, med både långa backar och tekniska utförskörningar. På grund av slutresultatet i XCC, så hamnar jag i startled 2. När starten väl går lyckas jag komma iväg bra och har en topp 10 placering efter de första backarna. Sedan var fokus att hitta bra flyt över rötter och de tekniska partierna, se till att vila benen på de få partier som fanns och fördela krafterna rätt under de 4 varven. Det kändes i benen att det hade tävlats två dagar i rad, det var tungt i benen. Vilket det säkert gjorde för alla i och för sig. Under varv 1, 2 och halva varv 3 körde folk både om och jag lyckades komma ikapp, innan alla hade hittat sitt tempo och luckorna både framåt och bakåt började bli stora.

När det var 2 varv kvar fightades jag om 8:e placeringen med 1-2 tjejer till. Så jag försökte åka så smart jag bara kunde för att ha krafter kvar till det sista halva varvet, så jag kunde dra ifrån i sista backarna, som jag gjort under de tidigare varven. Därför behövde jag se till att inte bli i frånåkt för mycket i de tekniska partierna. Med ett halvt varv kvar var det bara jag och en norska kvar för fight om placering 8. Hon gjorde lite smarta val i de tekniska partierna, men jag lyckades hålla hjul. I näst sista backen kör jag om och drar jag ifrån. Luckan håller ända in i mål och jag slutar till sist 8:a, efter 4 långa och hårda varv.

Efter två bra lopp och ett lite sämre slutar jag på en 10:e plats i totalen. Idag, måndag morgon, känns det ganska skönt att sitta still och skriva exjobb resten av dagen. Det känns att kroppen har presterat på max tre dagar i rad!

Följ Sara på instagram @zaraoberg

Följ teamet på instagram @sheridescykelklubb

Foto och support under helgen: Pappa

Headerfoto: Chris Lanaway

Teampresentation: Sara Öberg

Ödmjuka Sara Öberg är lagets XCO-stjärna, med flera topplaceringar i nationella tävlingar. En envis jäkel, kanske rentav målmedvetenheten personifierad, som lyckats pussla ihop en ingenjörsutbildning i Göteborg med elitsatsning i cykling. En ovanligt vanlig lantistjej som bestämt sig för att nå den absoluta toppen.

Berätta, vem är du?

Jag är uppvuxen på landet utanför Herrljunga, men sedan några år tillbaka bor jag i Mölndal. Anledningen är att jag pluggar på Chalmers i några månader till, innan vuxen- och jobblivet börjar på riktigt. När jag inte lär mig om hur framtidens hållbara samhällen ska konstrueras cyklar jag runt i skogen, helst nära Göteborg eller på någon annan vacker plats i Sverige. Jag älskar att pusha mina gränser både på träning och tävling.

Hur länge har du cyklat?

I ungefär 8 år! De första åren för att det var roligt, men sedan började jag tävla och insåg hur kul det var. Eller ja, skräckblandad förtjusning kanske är en bättre beskrivning av den känslan!

Vad har du för mål 2019?

Att fortsätta utvecklas och ha roligt! Förra säsongen började med skada och slutade med lite för mycket sjukdom, vilket gjorde att det inte blev så mycket tävlande för mig. I år ska jag försöka vara frisk och hel, och förhoppningsvis kunna hänga runt på så många tävlingar som möjligt.

Du har kombinerat heltidsstudier, extrajobb, driver en cykelungdomsgrupp i Göteborg och elitsatsar själv. Hur får du ihop det?

Planering, planering och multitasking. Nä, men jag tycker om att ha varierande uppgifter och kombinera olika utmaningar. Visst missar man en del kul när livet går i ett, men jag älskar med min vardag och hade inte velat byta ut den mot något annat i världen.

Vad lägger du fokus på under säsongen?

XCO, helt klart. Älskar tekniska stigar och intensiva race. Sedan kommer jag köra en del långlopp med laget också.

Vad har du för tips till den som vill börja cykla?

VÅGA! Du kan så mycket mer än du tror och du behöver inte de bästa grejerna för att det ska vara roligt. Cykel och hjälm är det enda. Men se till att börja på stigar som inte har så mycket rötter och stenar, det blir roligare om du inte tillbringar det första passet med att mestadels gå. Var inte heller rädd för att ta kontakt med din lokala klubb. Det är roligt att cykla med andra, och få tips och trix som gör cyklingen både lättare och roligare!

Du kan följa Sara på
https://www.instagram.com/zaraoberg/

X