Den 5:e och kanske märkligaste medaljen..

Den 5:e och kanske märkligaste medaljen..

Efter några dagar iväg på semester kommer jag hem och öppnar posten. Där låg den. Den 5:e medaljen i Vätternrundan.

Men. Det blev ju lite annorlunda i år. Med allt kan man säga just pga Covid-19.

Beslutet att köra “Min Vätternrundan” blev ju verkligen en succé. Att cykla sin Vätternrunda där man vill som tex hemmavid och välja dem mysigaste och kanske roligaste rundorna. Ja, precis som man själv vill.

Jag hade mycket att göra just den veckan i år, jobb, filminspeling osv…… Ja, ni har väl inte missat filmen med She Rides, Carlsberg och Vätternrundan? Då tror jag ni förstår… *blink*.

Jag fick dela upp det helt enkelt. Jag valde att cykla där det är som mysigast. Vilket resulterade till en del backar på åsen efter Brösarp. Jag valde att strunta i tiden, utan enbart få ihop dem 315 km. Då jag cyklat dessa milen ensam, utan någon att snacka med och utan ha hjälp att dra varandra, körde 2 av passen efter arbetstid, så är jag helnöjd!

*Onsdagen 10 juni = 59 km

*Fredagen 12 juni = 122 km

*Lördagen 13 juni = 139km

Så med andra ord, jag är stolt över mig själv, NI skall vara stolta över er över att ni genomfört detta på hemmaplan. För den motivationen och pirret i magen man har när man står på startlinjen i Motala och klockan räknas ner kan jag själv erkänna att den inte fanns här hos mig innan jag drog ut. I Motala skulle jag, Helena och Erika stått med hela våra fina crew och bara ladda inför 10-11 timmar runt sjön. Men vi tar igen det 2021.

5:e medaljen betyder mycket på ett annorlunda sätt. Året 2020 vi inte glömmer. Och att cykla den 5:e turen hemma runt om i Skåne. Ensam.

Ja, det blev ett speciellt minne som består. 

 

 

Kram,

Lina Tjäder